Vi vill veta barnets kön men skyr könsroller

Och få ångrar sig. Särskilt svårt att leva i fel kön är det för dem med ADHD, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser. Allt fler unga vill korrigera sitt kön. Det är något som de som arbetar i vården märkt tydligt.

Så görs en könsidentitetsutredning för unga

Ett könsbekräftande behandling handlar inte om att byta kön eller könsidentitet. Istället innebära det att kroppen och det juridiska könet ska stämma överens med det man känner sig som, inuti. Att ändra juridiskt kön Vissa som tillåts könsbekräftande vård väljer också att byta sitt juridiska kön. Det gör hane genom att skicka en ansökan mot Socialstyrelsens rättsliga råd. Vanligtvis tar det ett par år innan processen är färdig. Man måste inte genomgå en operation för att få ändra juridiskt kön. Men för att få begå vissa typer av underlivsoperationer måste hane först ha ändrat juridiskt kön. RFSU och flera andra organisationer arbetar förut att helt skilja den medicinska samt juridiska processen åt. Det var likaså förslaget i den senaste statliga utredningen på området, SOU

Flest är mellan 14 och 16 år

Dela: 70 Pojke eller flicka eller ingen skillnad? Vi vill ofta veta vilket kön det kommande barnet har, samt agerar ofta olika beroende på försåvitt det är en pojke eller donna. Få vill erkänna att de menar att blått är pojkfärg, rött flickfärg. I en undersökning undersökning om stereotypier gjord för programmet Marja Hintikka Direkt på Yle, framkommer det att kvar 60 procent på förhand vill kunna vilket kön den kommande bebisen inneha.